Vilken sommar vi har va? Den känns lång, men kall och trist. Och samtidigt så...närvarande på något sätt. Liksom lugn och opretentiös. Vi har verkligen inte gjort mycket denna semestern, om man med "gjort" menar varit iväg och bott i diverse stugor eller besökt turistmål. Vi har snarare haft en semester som varit som en lång helg, där man faktiskt hunnit göra en hel massa sånt som man inte hinner på en helg. Som måla med vattenfärg och leka med lera. Tälta i trädgården. Spela spel. Gå på badhuset. Cykla till grannsamhället och köpa glass. Exempelvis. Ibland känns det så himla skönt, att verkligen ha all den här tiden att ta dagen som den kommer. Jag blir ju stressad ändå, bara att ha tre små barn gör ju att mina kortisolnivåer är konstant höga, men nu behöver jag inte addera en massa okända miljöer, nya intryck och osäkerhet kring diverse situationer. Ibland känns det dock lite för trist. Vi har verkligen inte sett mycket utanför vår kommungräns, och det är svårt att undvika lite FOMO stress det måste jag erkänna. Hemma är man ju hela året, varför inte åka iväg nånstans när man kan? Ja alltså visst har vi påverkats en hel del av Corona rekommendationerna och inte varit särskilt lockade av att trängas på en camping eller försöka låtsas att allt är som vanligt på turistställen trots att folk går med mask och handskar. Men den största anledningen är att vi inte orkat ens planera något. Iallafall inte jag. Jag har varit så trött denna våren, och ÄR trött denna sommaren, och har inte orkat styra upp eller ta tag i nånting. Och som tur är så är barnen inte tillräckligt stora för att bli besvikna över det. Det känns faktiskt som att de tycker att det framförallt är mysigt att vi är tillsammans hela familjen. Att vi inte behöver stressa med nånting. Att det alltid finns någon vuxen som har tid att lyssna eller hitta på saker. Och att många kompisar varit hemma i sommar och kunnat leka. Så jag har inte dåligt samvete gentemot barnen som tur är, men jag känner ändå att sommaren 2020 nog varit lite i tristaste laget. Eller är det en inställningsfråga? Och sen är den ju faktiskt långt ifrån slut, vi har ju inte ens kommit in i augusti! Så jag kanske ska vänta ett tag till med min slutliga utvärdering ändå och be att få återkomma i ämnet.
Klart slut.
