Krasslig

Barnens baciller från förra veckan hoppade såklart över till mig, så idag har jag varit sjuk från jobbet. Ganska ovanligt för att vara mig, om jag är sjuk så brukar jag iallafall försöka jobba undan nån timme, men idag har jag bara inte orkat. Är så trött, förkyld och hängig, men mår ändå bättre nu är i morse. Det har varit långhelg också ju, och vi har maxat den trots att jag känt ett par dagar att förkylningen varit på gång. Men med lite nässpray och panodil fixade jag både en halvdag på Kullaberg i lördags och sen gymnastiktävling och grann-häng igår. Däremot var fredagen rejält skakig, jag och mannen skulle på musikal och även äta en bit innan dess. När vi är på väg till restaurangen känner jag hur jag börjar må lite konstigt, och den känslan ger inte med sig. Lite yr, illamående, torr i munnen, stressad, spänd. Att det är jättemycket folk överallt hjälper inte till. Jag lyckas dock identifiera att det mest sannolikt är ännu en panikångestattack. Det var längesen jag hade det under en längre period, flera år sen. Men nu är det nog andra eller tredje gången på ganska kort tid. Och den här gången satt obehagskänslan i flera timmar, nästan ända tills föreställningen var slut. Men jag klarade det iallafall utan att ge upp och åka hem tidigare. 

Jag tar det på allvar, att panikångesten är tillbaka och att jag blir sjuk så här med den enorma trötthet jag känt denna gång. Jag ska prioritera sömn och vila nu framöver, och även minimera alkoholintaget. Har faktiskt också funderingar på att testa att gå i terapi en period för att få ur mig lite tankar och kanske få med mig verktyg för att hantera vardagen bättre. 

Det kommer bli bra. Det är snart sommar. Jag ska verkligen försöka hålla nere förväntningarna och aktivitetsnivån den här semestern. Wish me luck.