Det där bröllopet alltså. Det var ju inte på något sätt spektakulärt, men det väckte ändå nåt i mig. Det hade verkligen varit kul att gifta sig. Och nästa år har vi varit ett par i 25 år. Hade väl varit passande att slå till då? Men jag vet inte om jag orkar, helt ärligt. Det är mycket stress, mycket förväntningar, mycket man inte kan kontrollera. Så stor press på en enda dag. Jag vill inte ha det så. Hur kan man göra så att det blir annorlunda…?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar