Städ i morgon. Hatkärlek till det. Hatar att dagen innan behöva stressa för att plocka undan så det ens går att städa. Älskar känslan av renhet i hela huset när de är klara. Och båda sakerna sker på repeat varannan vecka.
Blev förresten jätteförkyld efter bröllopet så nu är jag inte alls kontorskompatibel. Tror lite beror på att jag frös nåt otroligt större delen av kvällen. Synd, det pajade känslan lite. Det, och insikten att jag inte blivit bjuden på möhippan. Jag hade nånstans tänkt att eftersom jag inte hört något så kanske det skulle bli en senare variant eftersom bruden är gravid. Men nej, det var bara jag som inte blev inbjuden till en ändå relativt nära väns hippa. Sjukt besviken måste jag erkänna. Det är ju definitivt en happening man aldrig får chansen att göra igen, och ofta något som stärker en vänskap och blir ett väldigt fint minne. Så den chansen sörjer jag, helt klart…
Annat jag sörjer är saknaden av mig själv. Jag är lost just nu, det är bara att erkänna. Min energi är borta. Min glädje och den lilla handlingskraft jag en gång haft. Jag vill mest vila. Sova. Ha låga ljud, vara med ett barn i taget. Jisses vad dom låter alltså, särskilt alla tillsammans. Tyvärr något som ger mig väldigt dåligt humör.
Det, och att behöva hets-röja för att städ ska komma. …
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar