Om allt som händer i April, trots att allt står still

April 2020, månaden då:

• ...min dotter plockade bort stödhjulen och plötsligt kunde cykla
  
• ...mitt yngsta barn började på förskola. Det känns ok. Vi är nog så redo som man kan vara.
  
• ...mitt äldsta barn blev introducerat för tv spelens magiska värld via pappans gamla playstation som jag trott att vi spelat sönder där vid millenieskiftet. Nostalgi på hög nivå. Grafik på låg nivå. Så kan man nog bäst sammanfatta det. Och sonen- han är totalt såld.
  
• ...mitt äldsta barn även blev introducerat för Pokémon go. Och givetvis blev totalt fast även i detta. Och det är verkligen svårt som förälder här, för samtidigt som man inte vill att ens barn bara ska "hålla på med skärmar" så är det ju roliga grejer! Det tycker man ju själv! Och vi umgås ju och engagerar oss kring detta tillsammans, faktum är att vi har aldrig varit på så många kvällspromenader med olika konstellationer av familjemedlemmar. Så än så länge är jag positiv. Men vi provar oss fram här i föräldrardjungeln, hehe.
  
• ...jag började jobba igen, fast nu på distans, i värsta corona pandemi tiderna. Än så länge har jag inte kommit in i det alls, får följa upp med bättre utvärdering så småningom.
  
• ...jag för första gången sedan jag flyttade hemifrån faktiskt saknade att få träffa mina föräldrar. Men vi har iallafall facetimeat för första gången nu för nån dag sen! På min mammas request!
  
• ...en liten hemlig påskhare flyttade in till oss några dagar och hittade på bus. Så underbart det är att se förundran över detta i små barns ögon, små barn som tar detta konceptet till sig helhjärtat och hittar logiska förklaringar till allt som kanske är lite märkligt med att just en kanin flyttar in och gör bus. Och skriver brev. På datorn.
  
• ...jag troligtvis slutar dricka kaffe. Varför? Well, jag köper teorin om att kaffe är flytande stress. .Jag vet att det finns positiva effekter också av kaffe, därför kanske jag kommer fortsätta med en kopp om dagen. Men troligtvis inte varje dag. Helt ärligt- jag gillar inte ens kaffe särskilt mycket.
  
• ...man kanske kommer kunna säga att jag börjat träna igen. Har iallafall hittills (den 9:e) rivit av två hemmaträningspass i trädgården och bokat in mig på nåt pass på Friskis i morgon som verkar jättejobbigt men kul.
  
• ...jag ser extremt mycket fram emot att börja få lön igen. Inte för att shoppa (daaa), men för att mentalt få känna att jag kan bygga på mitt sparande igen och inte bara nalla lite här och lite där.
  
• ...jag slutade läsa/lyssna/titta på nyheter. Igen. Började i samband med corona såklart, det gjorde ju "alla". Men alltså jag klarar inte det. Blir koko. Vet inte vad jag ska göra med all negativ information.
  
• ...jag i hemlighet njuter av att nästan alla barnens aktiviteter är inställda. Man kan ligga och dra sig (ja bortsett från den där ettåringen då) på helgmorgnarna utan någon tid att passa. Kompisarnas aktiviteter är också inställda så det finns oftast någon att leka med. Inga timmar att "sitta av" jämte andra föräldrar som man måste (?) kallprata med. Inte en massa planerande för att få till lunch och mellanmål på rätt tider i "schemat". Visst, det är bra och kul med sport och sådär, men vi har haft lite för många aktiviteter för våra barn det är tydligt nu, och det kommer bli ändring på det till hösten- corona eller ej.  

Men nu är det kväll, ja till och med natt, och jag måste krypa till kojs för jag ska ju träna i morgon. Om jag inte avbokar. Den som lever får se!